Är ena hälften i ett par från Hållnäs och den andra allmän havsälskare är valet lätt att åka till en klippkust i Hållnäs och titta på havet. Förra gången vi var till Rödhäll var vi i princip ensamma där men denna gång……ujujuj…….parkeringen var full! Men det fanns en gräskant där vi kunde ställa bilen som tur var. Väl ute vid vattnet så insåg vi att den tänkta tältplatsen såklart redan var upptagen och åt alla håll satt det människor och njöt men en glugg för oss och vårt tält fanns det som tur var ändå.

Då platsen tidigare varit förbjuden för oss vanliga pga militär aktivitet finns det fortfarande inte uppkoppling hur länge man än tittar på telefonen. Rätt skönt!
Vi satte upp tältet, fikade på klippan och till slut var det så dags för solen att gå ner.

efter ett par timmars sömn klev vi upp igen för att fota soluppgången oxå. Varför inte, liksom!
Konstigt nog varken såg eller hörde vi de andra tältande människorna nu. :-)

Sen sov vi ett par timmar till innan värmen i tältet blev alldeles för hög. Då blev det morgondopp, frukost och hoppackning av tältet. Bra med stativ ändå för att vädra sovsäckar.

Att ‘bara’ gå till bilen fungerar nästan aldrig, det finns alltid något som skulle kunna fastna i sökaren.

Och att gå i sommarskog och hitta massa blåbär gör att vi tänker på Dino, den lilla blåbärsälskande hunden som tyvärr inte lever längre. (Jo, han stannade och åt bären direkt av buskarna och njöt av livet.)

Så blev det en sista kaffestund med havsutsikt innan vi fortsatte hem till pappa/svärfar Göte.
Semester ändå!!
Vi ses!