Vintern börjar nu ta slut och jag har inte lyckats tagit några vinterbilder som jag är nöjd med. Eftersom jag ändå har ett behov av att visa några bilder här på bloggen så har jag tittat på bilder från tidigare vintrar och hittat några som jag gärna visar.

Jag börjar med en tall som växer vid en sjö på Värmdö som jag fotograferade en mycket dimmig dag. Dimmma har ju en bra förmåga att dölja distraktioner så denna bild blir ju väldigt “ren” i sitt utseende.

Samma dag som bilden innan och några meter längre bort efter sjökanten fanns detta motiv. Det var fascinerande med denna dimma som gjorde att synupplevelserna nästan staplades på varandra.

Fenomenet varade i ungefär en och en halv timme, sedan var sikten normal igen.

Några dagar senare så hade det kommit lite mer snö som faktiskt låg kvar på träd och buskar. Det gör ju att allt ser så där romantiskt vintrigt ut. Det är ju så här vi gärna tänker på en vacker vinter.

Och det är väl det här som är lite grand av fotograferingens förtrollning, att kunna frysa de ögonblicken som vi upplever behagliga och vackra.

Björkdungar har ju sin charm under alla årstider men när de som här är lite snöbemängda så tycker jag att de kommer i en liten klass högre.

En torkad blomsterställning har här fått en skrud av snö och med solljuset som silas genom den fallande snön så blir helheten större än bildens olika beståndsdelar.

Jag avslutar här med en bild på en häger. Som min svägerska kommenterade så ser han onekligen ut som en äldre man som kurar ihop sig i sin rock.

Det var allt för den här gången, hoppas ni fått glädje av mina bilder.

Vi syns,, Jörn