Mulet och snöfall

February 05, 2023

Ledig helg för 2*Bohlin innebar att vi idag istället för att köra buss och fira gudstjänst dammade av uteryggsäckarna och tog bilen till Angarnssjöängens naturreservat för att lufta kameror och objektiv litegrann.

Vi gillar att parkera i södra änden av området så vi går genom skogen och över Klosterbacken till själva ängarna.
Är det söndag så innebär det kyrkkaffe och vi hittade en lämplig plats för det medhavda fikat/lunchen.

Vid ängarna/myrmarkerna hittad Jörn lite döda björkar och på en av alla de fällda granarna (pga angrepp av Granbarkborrar) fastnade Erika för svamparna.

Så går det att roa sig en ledig mulen och snöig söndag.
På eftermiddagen blev vi lite praktiska med mathandling m.m. men det gör sig inte så bra på bild så det slipper ni se.
Vi ses!

2023 smyger igång

January 17, 2023

Hej igen
Länge sen vi skrev i bloggen men nu är det dags. Helger har firats och det slog om till nytt år och när året var två veckor gammalt blev det dags att fortsätta fotograferandet av släkten.
Färden gick till Gävle och Jörns farbror och faster, Per-Ola och Karin.

Blötsnön mötte oss sisådär två mil söder om Gävle men desto mysigare var det då att kliva in hos värdparet när vi var framme.
Vad gör man när det är länge sen senast? Jo, mat och prat. Trevligt, gott och roligt och nu är vi uppdaterade på livet i respektive familj.
Till slut var det så dags att plocka fram ‘studion’ och göra det vi kommit för, fota!

Först var det dags för herrn i huset och sedan blev det fruns tur, fina fotomodeller båda två.

Och en liten gruppbild är ju inte så tokigt det heller.

När vi sedan hade pratat en stund till tackade vi för oss och gav oss av söderut igen, först till pappa/svärfar Göte i Skärplinge, där det blev julgransplundring och kaffe, och sen hem igen.
En alltigenom trevlig och god dag!
Vi ses!

Sista fjälldagarna för i år

August 03, 2022

Fjärde dagens vandring ägnade vi åt Gruvturen i Ramundberget.
Eftersom någon glömde sina stavar i bilen och fick en extra uppvärmningskilometer (suck) hann någon annan dokumentera Ljusnan.

Kartläsaren i ena bilen (kan vara samma person som glömde sina stavar men vi vill ogärna lämna ut någon person i denna blogg…….) missade lite i kartläsandet så istället för att göra en lugn vandring uppe på platån så startade vi alltså nere i Ramundberget vilket bjöd på en fantastisk start som gick typ rakt uppför.
Den yngre generationen väntade tålmodigt på den äldre men tillslut släppte vi taget och såg sakta deras ryggar försvinna bort efter leden.

Fågel, tipsa mig gärna om vilken art det är.

Det var en blåsig dag men både lunch och kaffe kunde avnjutas i lä bakom enbuskar och i små sänkor och hela tiden bjöds det på fantastiska vyer över både stort och smått.

Strax innan vi nådde våffelstugan i Djupdalsvallen ringde ungdomarna som då (efter ett massivt intag av våfflor) fortsatte vidare därifrån. Vi fick nästan häng på dem alltså men ändå inte.

Många små pauser blev det under dagen, ibland för mat eller dryck och ibland för att få fota lite.

13 kilometer senare, som då avslutades med en lika brutal nedförsbacke som morgonen gick uppför, var vi så tillbaks vid bilen…..då var den andra bilen redan hemma.
Vi behöver nog inte berätta att vi var trötta, den ena av oss somnade mycket tidigt den kvällen medan den andra satt och såg äventyrsfilm tillsammans med ungdomarna.

Dagen efter blev en lugn dag, och var även ungdomarnas sista dag med oss.
Vi tog helt enkelt gondolen upp på Funäsdalsberget och vandrade runt uppe på toppen av berget. Det blev ett besök i samemuséet där uppe och intag av lunch nr 1. Vi lärde oss lite mer om rennäringen och livet som renskötare.

Denna lilla coola hund fjällvandrar! 13 kilometer är easypeasy! När vi tar paus och suttit i mindre än fem minuter blir han rastlös och tycker att vi ska gå vidare. Tur att Fredrik roar honom så det händer nåt när vi andra är för lata.
Och är man duktig blir man gosad med, så det så.

Vi läste tidigare i sommar att blåvingarna inte syns till så ofta längre men kan meddela att en fanns på Funäsdalsberget. :-)

Efter kabinturen ned igen blev det dags för lunch nr 2 som intogs på Go Bua i Funäsdalen. Mumsig glass i härliga bubbelvåfflor. Myyyyycket gott!!

Sjätte och sista vandringsdagen blev på tu man hand.
Vi packade i ordning och lämnade stugan till fots och när vi gick hörde vi hur dammsugaren gick igång då våra underbara ungdomar städade huset innan de startade färden hem igen.
Vi gick till det fjäll vi hade ‘bakom huset’, Hamrafjället.
Det blommar så fantastiskt härligt i trakterna här och grönskan var hög efter fjällsidan.
Även denna dag fick vi vår beskärda del av upp- & nerför men lönen för mödan är ju de betagande vyerna, de gör rasterna till fantastiska stunder.

Det var inte bara vi som var ute och gick på leden den dagen. ;-)

Lunch with a view.

Efter dagens 10 kilometer kom vi hem till en skinande ren stuga. TACK ungar!!
Lite middag och lite packning sen sov vi gott.
Efter lite sista städning dagen efter var det så dags att packa bilen och köra hemåt igen.
Lunchen avnjöts i Linsell Baren och färden hem gick bra. Jodå, vi hann med en eftermiddagsfika i Lilla K’s trädgårdskök i Bollnäs också. Gott!
Bilen var lite lortig så väl hemma i Täby körde vi raka vägen in i biltvätten innan vi kom hem och packade ur bilen.

Det var årets fjällvecka. En härlig upplevelse, vackert var man än tittar, fridfullt för själen och otroligt mysigt att få med våra barn och umgås med dem en vecka. Tack Sara, Fredrik och Viktor för den här veckan! Och gosa lite extra med Dino och Rex och hälsa från oss.
Vi ses!

Fjällvandringar - Ut på tur

July 26, 2022

Efter söndagens mygginferno så siktade vi på måndagen upp på högre mark, vandringsleden runt Evagraven och hällmålningarna.

Upp, upp, upp gick det och tillslut…….efter en kaffepaus…..nådde vi målningarna.
Den äldre generationen var här för ca 30 år sedan så det var verkligen dags att komma hit igen.

Efter ytterligare lite brutalt uppför så var det dags att hitta en bra plats att äta lunch……efter lite fotande såklart.

Mätta och nöjda fortsatte vi sedan mot Evagraven och sedan även Fiskhålsgraven. En fantastiskt vacker vandring över fjället som till vår glädje var i det närmaste myggfri.

Tisdagens prognos var rätt så regntung så vi bestämde oss för att ta en lugn förmiddag som innebar lite strosande i sportaffärer, en biltur uppåt Flatruet och sedan en lunchvåffla för den äldre generationen, de yngre var lite mer budgetsmarta och åt korv med bröd hemma. Olika är bra!
Efter en kopp kaffe i stugan så tog vi oss upp till Svansjökläppen. En bitvis myyyycket brant bilväg tog oss upp på kalfjället och från parkeringen tog vi en 3 km-tur upp över och runt denna topp.
Det var brant så in i norden första biten med tillslut nådde vi toppen.

Fyra av fem människor tog sedan en vandring nedåt runt toppen tillbaks efter detta men den femte gav upp när vi kommit ner en bit och gick över toppen tillbaks istället. Mer sport och träning helt enkelt.
Nu har middagen avnjutits och kvällen ägnas åt slöande.
Vi ses!

Semesterfarten ökar......något

July 24, 2022

Så är det söndag igen och vi har avnjutit ännu en semestervecka.
Veckan började rätt tidigt på måndagmorgonen med en tur ut i en hage på Bogösundslandet för att se om blåklockorna ville låta sig fångas på bild. De var lite svårflörtade faktiskt.

Erika fick dock en liten ko-chock när hon tittade upp när andra koppen kaffe precis hade avnjutits och hon plötsligen mötte ögonen på en kviga. Kvigan blev dock lika skärrad hon och sökte stöd hos resten av gänget och Erika har nog aldrig packat ihop sin packning lika snabbt som då.
Jörn skojade och sa att ‘du ska se att hästarna möter oss vid grinden i nästa hage’. Han hade fel! De stod inte när vi skulle in i hagen utan när vi skulle ut ur den. En av dem ville nog gärna följa med ut på äventyr men vi lyckades ta oss förbi.
Dagen innehöll även en liten ryggsäcksinvigning.

En dag gick färden in till stan, hårklippning på schemat.
God lunch, finfika och lite shopping och sen hem igen.

Sen tog vi det lugnt i värmen, promenerade, badade och började förbereda för vår vecka i fjällen.
Igår, lördag, var det dags för avfärd mot Tänndalen. Vi tog vägen över Gävle, tankade i Tierp och åt lunch på Lilla K’s Trädgårdskök i Bollnäs. En mycket trevlig upplevelse, gott och mysigt och att Erika plötsligen fick syn på en klasskamrat från grundskolan och fick en pratstund gjorde ju inte platsen sämre. Hej Ulrika!!

Vi kom fram och våra barn, svärson och hundar anslöt en stund senare. Mysigt!
Idag tog vi våra första fjällsteg för i år. Vi gör dagsturer och bor i en mycket trevlig stuga med gott om plats för oss alla.
Dagens vandring gick i närområdet vid Anderssjöåfallet, bra back/trappträning för benen och mycket blommor och mygg uppe i skogen och en liten skur med regn hann vi också med.
Eftermiddagen i stugan blev väldigt lugn och stilla, resdagen och dagens vandring tog sin tribut på oss alla.

Eftersom vi läst på lite dåligt om de olika lederna har vi bättrat oss på kvällen och läst och funderat och gjort en plan för närmsta dagarna………sen om vi följer den………..well, det får vi se.
Vi ses!

Lågaffektivt bemötande av semester

July 17, 2022

En vecka har gått av årets semester. En vecka som hedrat det gamla begreppet ‘långsamhetens lov’ som kanske i dagens språkbruk handlar om ett lågaffektivt bemötande. Jaja, vi vet, det handlar om mänskliga kontakter men att möta semestern lite stilla, utan hets, göra en sak om dagen, gärna med en siesta inplanerad, sån har veckan varit.

Häromdagen blev det en tur till Norrtälje, det är nog tradition vid det här laget. En dag vi strosar runt, ser vad som hänt sen förra året, äter god lunch och förhoppningsvis en glass.
En härlig dag helt enkelt för både människor och djur, en dag som dessutom bjöd på en stunds stilla regn.

Igår började dagen…..nåja, efter en skön sovmorgon…….med en liten testtur i löparkläder. Sakta men säkert går det att börja röra på sig igen, skönt!
Sen blev det dags för en tur ut i skogen. Kameraryggorna är ju färdigpackade typ hela tiden så det är bara att fylla vattenflaskor och termosar och sticka ut. En blåsig dag men ett par småkryp fångades och minimalt skärpedjup utforskades.

Det var semestervecka 1. Vad som händer kommande vecka vet vi inte än…….eller små inslag har vi koll på och hur slutet av veckan ska tillbringas men det är långt dit och mycket eller mycket lite som kan/ska göras.
Vi ses!

Okej, nu vågar vi tro på semester!

July 12, 2022

Efter en lång vår och förra veckans försök till semester från Erika som blev sjuk istället vågar vi nu både känna och säga att det är semesterdags för oss båda. Fyra veckor!
Då Erika behöver vara lite försiktig med sin rygg tar vi en lite lugn och behaglig start.
Igår blev det en stilla stadsvandring, ett minnekort och ett motljusskydd behövde inhandlas.

Den lilla söta hunden var åskrädd och då det precis mullrat till ett par åskknallar fick den sitta i husses famn och återhämta sig en stund.

Efter middagen hemmavid blev det en stormning ut på ängarna neråt Viggbyholms gård, alldeles perfekt avslutning på dagen.

Det kan vara så att Erika under sin sjukvecka fått lite dåliga vanor vad gäller uppstigning och sänggående……kan vara…….men när nu Jörn har semester med så blir det ordning igen.
Idag ringde ingen klocka, det behövs inte, men det blev tidig uppstigning, vissa fick te på sängen som muta för att kliva ur sängen och sedan bar det av till ängarna vid Hagby.

Nybryggt kaffe/te och en smörgås i en ängsbacke i solen smakar väldigt bra om du inte visste det. Och fjärilar, insekter och blommor fångade ögat var vi än tittade, det är ingen snabb morgonpromenad vi snackar om.

Det kanske är onödig information att skriva men sen blev det en liten förmiddagsvila innan vi orkade tänka på lunch.
Fortfarande finns många timmar kvar av dagen, kanske blir det fler bilder tagna, kanske inte.
Vi ses!

Mera sommarängsbilder

July 05, 2022

Det är lustigt hur jag kan gå nästan ett år och längta till att det äntligen ska finnas lite fler färger än grönt, brunt och grått i naturen, när sedan blommorna och insekterna kommer så finns det så mycket under en kort tid så jag blir nästan handlingsförlamad. Dock blir det några bilder från sommarängen, så här kommer några:

Jag lånar min hustrus macroobjektiv då och då. Det har faktiskt gått så långt att jag köpt det av henne så hon kan köpa ett ännu bättre men bra bilder blir det.

Men trots att jag nu äger ett eget macroobjektiv så funkar telet fortfarande bra, framförallt när det är insekter som flyger iväg om jag kommer för nära.

Lupiner räknas väl nästan som ogräs, invasiv art och allt, men vackra är de.

Avslutar med en spindelbild. Jag tror att den här sortens spindel heter krabbspindel men som vanligt är jag inte helt säker, rätta mig gärna. Den sitter i alla fall på en Smörblomma.

Det var allt för den här gången.

Vi hörs, Jörn

Konsten att fördriva tid

June 29, 2022

Häromdagen skulle vi tillsammans med det yngre barnet åka hem till det äldre barnet och äta middag. Alla ni som kör bil i Sthlm vet att det inte är så där superkul att ta sig förbi Essingeleden efter kl 16, det kan ta hur lång tid som helst. Alltså åkte vi lite tidigare för att passa på att ta en promenad vid Balingsta i Huddinge en stund innan vi fiskade upp sonen.

Tanken var alltså att ta en promenad men i verkligheten blev det ett besök på en äng.
Vår vana trogen så hängde ju kamerorna med och där var så härligt och mycket liv direkt vi kom ut på ängen så där blev vi kvar.

Det var bara att vända sig ett par grader så kom nästa blomma, slända eller bagge i sikte. Helt galet roligt och galet stört och den där knappa timmen vi skulle fördriva bara försvann.
Men visst, en liten promenad blev det.

Tillslut var det bara att ‘rusa’ tillbaks till bilen och styra kosan mot barnen och en, som vanligt, mycket god och trevlig middag. Tack!
Vi ses!

Kvällspromenad på Viggby ängar

June 20, 2022

Som motionsform så har jag börjat ta raska promenader över Viggby ängar, förbi Viggbyholms marina och ner till Stora Värtan.

Det blir en lagom promenad på strax över tre kilometer och är enbart positivt för en medelålders kropp.

Efter misstaget att inte ha en kamera med en gång så bär jag numera med mig kamera och ryggsäck med några extra objektiv för att inte missa sådana här tillfällen.

Det som är lite roligt är att det är ungefär fyrahundra meter till E18 och ungefär lika långt till en stor byggarbetsplats.

Jag uppskattar dock att den här lilla våtmarken med tillhörande ängspartier än så länge för vara orört.

Speciellt härligt är det nu när de ännu inte slagit gräset utan låter det växa högt till fromma för både insekter och blommor.

Ja, mer än så blev det inte för denna gången.

Vi hörs, Jörn

Sommar i hagen

June 10, 2022

Efter den nästan hysteriska upplevelsen att fotografera Stockholms marathon så var det som en lisa för själen att på min lediga dag ta en liten vandring på Hagby hästängar.

Jag kom iväg ganska sent så bilder i morgonljus var ju inte möjligt så jag fokuserade på närbilder på blommor och kanske någon fjäril.

Det som syntes mest av på hagen var maskrosor.

På ett litet parti av hagen där berget gick upp i dagen växte de här lila blommorna. Jag kallar dem bara för de lila blommorna eftersom jag inte vet vad de heter egentligen.

Jag får väl erkänna att jag inte lägger ner så mycket möda på artbestämningen eftersom jag tycker de är lika vackra utan namn men är det någon som vill informera mig så är det bara att höra av sig.

Några steg därifrån växte det en samling liljekonvaljer. Ja, några blommor vet jag vad de heter, tyvärr så kommer min okunnighet fram igen när det gäller insekten på liljekonvaljen. Den är grön, det vet jag.

Liljekonvaljerna växte lite i skydd av en buske och efter den busken så öppnade sig hagen ordentligt. När jag strövade ut bland gräset och blommorna så fladdrade det upp fjärilar.

Jag vill påstå att försöka fotografera fjärilar är mycket bra benträning. Om bilden ska bli bra så vill jag komma ner i fjärilens nivå så jag kryper ner på huk och just när jag lyfter kameran så flyger fjärilen iväg några meter. Jag reser mig upp, går några steg och går ner på huk, lyfter kameran och fjärilen flyger iväg. Så där fortsätter det en lång stund.

Till slut satt en fjäril kvar tillräckligt länge för att bli fotograferad, dessutom kom skärpan där den skulle också.

Om jag ska försöka mig på artbestämning så kan det vara en Kålfjäril som sitter på en smörblomma men återigen, rätta mig gärna.

När knäna började protestera för mycket så letade jag mig bort till enebacken där det växte ett bestånd med vita blommor, kanske mandelblommor? Nåväl efter en kopp te och en banan så tog jag fram makroobjektivet som min kära hustru lånat ut.

Den röda skalbaggen, eller kanske skinnbaggen, satt så stilla så jag kunde krypa riktigt nära med makroobjektivet. Det är bara cirka tre decimeter från kameran till baggen och det avståndet hade ingen fjäril tolererat, den saken är säker. Dock satt baggen kvar och det blev trevliga bilder.

Avslutningsvis så kommer en bild på blomman utan bagge också.

Det var allt från mig denna gång, vi hörs!

Jörn

Stockholm marathon

June 08, 2022

I lördags var det dags igen, maran intog Sthlm och löpare och åskådare fyllde gatorna.

Vi greppade våra kameror och drog in till stan i ett försök att fånga några löpare på bild.

Vi….läs Erika……hade en utomordentlig plan tyckte hon själv som byggde på att hela korsningen Fleminggatan/S:t Eriksgatan skulle vara avstängd…….det var den inte.
Nehepp!
Då promenerade vi mot S:t Eriksbron och hittade stället med stora bokstäver…..STÄLLET……
I gatan typ nedanför Alströmergatan finns ett stort cykelställ som står i gatan, perfekt!!
Vi ställde oss framför det för löparna skulle i iallafall inte springa rätt på cykelstället utan vi blev en liten buffert mot det.
Heeeelt underbart, alla kom springande rätt emot oss, först eliten som springer så snabbt att jag inte ens skulle hänga med i 10 meter och en kort stund senare alla underbara löpare.

Det var rätt ‘lugnt’ ett tag då löparna kom i mindre klungor men sen kom stormen…..wooooow……..vi hade en bild av att alla skulle springa på vår vänstra sida men maratonlöparna hade en annan åsikt och sprang på båda våra sidor. Ujujuj!!

Så många glada ansikten och leenden vi fick möta! Så mycket energi som sprutade ut från alla!

Det var helt klart smart att stå redan efter 4 sprungna kilometer, fokuserade löpare men fortfarande pigga och många på humör för att showa lite.

Tillslut passerade loppets sista deltagare och efter kom bilarna med funktionärer, det är ju en del som ska plockas ut och ihop en sån här dag.

Trötta och nöjda tog vi sedan lunch…..en förmån för oss som inte sprang.
Sen var det bara att ta oss hem igen och börja ladda in bilderna i datorerna. Jag, Erika, kan konstatera att jag för första gången fyllt mitt minneskort……1995 exponeringar…..av vilka sisådär 17% kom igenom granskningen hemma.
Det har inte varit så svårt att sysselsätta oss de senaste kvällarna……du undrar om vi städat här hemma……..hahahahaha……kanske imorrn….

Vill du titta på våra bilder så är du välkommen in på bohlinsbild.com på sidan som heter Stockholm marathon 2022, där finns det flera sidor med våra alster, kanske hittar du nån du känner, kanske inte.

VI ses!

#stockholmmarathon #running #marathon

Utesäsongens början

May 04, 2022

Så var det äntligen dags att dra iväg till årets första utetävling. Hoppbanor stod på schemat och vår dotter och hennes Rex var med och tävlade.

Jörn hittade sin vinkel och slog sig ner och fotade alla hundar och jag slog mig ner och lekte med kameran för att börja förstå hur man ska fånga hundar som springer allt de kan samtidigt som de har koll på och lyssnar till sin förare och hoppar över hinder, springer genom tunnlar och slalom.

Det var roligt att försöka få lite fart-oskärpa i bilderna. Jag kan inte säga att det blir bra men jag hade kul.

Men en stor hund med mycket hår blir ju ganska effektfull.

Hundarna är ju verkligen personligheter. De kan se totalfokuserade ut, totalgalna eller som om de ler lite i mjugg åt oss som tittar på.

Det går inte att ha tråkigt vid en plan där hundar tävlar. De har kul, kör så det ryker och flyger över hinder men grace och stil.

Vill ni se fina bilder så går ni inte på senaste flikarna från Eskilstuna och kollar in Jörns bilder, det här var mitt resultat av mååååånga exponeringar.

Vi ses!

P.s. visst har jag berättat att Sara och Rex kom 2:a i det andra loppet. D.s.

Välkommen åter sköna vår

April 23, 2022

Ljuset är tillbaka! Värmen slogs plötsligen på igen! Äntligen!
Annandag påsk var vi båda lediga och bestämde oss för att ta en promenad inne i stan……och ja, för oss är stan Stockholm, för dig kanske det är nån annanstans och hade vi bott där du bor hade vi gått i din ‘stan’.

Som alltid är Jörn snabbast upp med kameran men Erika gör sitt bästa för att hänga med. Den observante läsaren av denna blogg ser att vi startade dagen på söders höjder.

Alltså, vilken dag det blev! Vi njöt i låååångsamt tempo och riktade kamerorna åt olika håll hela tiden.

Självklart innebär en dag på stan även minst ett kyrkbesök och fotande av ljuskrona. Men det finns också andra spännande små ställen man ser in i från trottoarerna.

Så tog vi oss norrut och via gamla stan och lunch på Grillska huset landade vi som så många andra denna dag i Kungsträdgården där både människor och djur njöt av dagen.

Men även inomhus njöts det av varandras sällskap. Tur att det finns stolar och soffar att vila på en stund.

Det är roligt att försöka fånga människor och djur på bild, många verkar oberörda och andra märker oss inte alls men de fyrbenta vännerna har ofta en förmåga att ha koll på vad vi håller på med.

Till slut hade ben och fötter fått nog så vi tog oss hem igen.
Vi kan konstatera att detta var premiärdagen för Erikas nya objektiv och det känns som att det kommer bli en god följeslagare på kommande fotoäventyr. Nöjd!
Vill du ser fler bilder från dagens promenad så finns några på fliken www.bohlinsbild.com/stockholm några andra på www.bohlinsbild.com/gillat-av-erika…….ja, jag (Erika) har äntligen bytt ut bilderna där Hemsidan heter som alltid www.bohlinsbild.com.
Vi ses!

Vinter och diabetes

January 30, 2022

Det har blivit vinter och livet har förändrats sig lite grand för mig. Jag har blivit diagnosticerad med diabetes typ två så nu måste det till en liten livsstilsförändring för att inte kroppen och synen ska ta slut i förtid. Det är ju inget ovanligt att få denna typ av diabetes när man som jag är över medelålders och överviktig.

När jag fick beskedet så tog jag det med ro men efter ett tag så blir det lite jobbigt med insikten att jag måste avstå lite av det goda i livet, wienerbröd och glass till exempel. I stället får jag rikta in mig mer på roliga saker i livet, fotografering!

Som diabetiker behöver jag ju röra på mig ganska mycket så jag hänger kameran över axeln och ger mig ut på fler vandringar och försöker få upp pulsen, som när jag gick runt vid Angarnsjöängen och träffade på några ekorrar:

Jag har även en liten vardagspromenad ner till Stora Värtan som jag ofta tar när jag inte vill ta bilen. Promenaden börjar direkt vid vår ytterdörr och går över Viggby ängar, genom ett litet skogsparti och ner till stranden vid Hägernäs.

Sedan har jag ju även möjlighet att åka in till en mycket vacker stad, Stockholm! Från oss ute i Täby har vi vår egen Roslagsbana så när jag fick mitt nya objektiv med mycket kort skärpedjup och vacker bokeh (bakgrundsoskärpa) tog jag tåget in till stan.

Väl inne i stan tog jag en stadsvandring och letade motiv. Jag är ju uppvuxen på landet och älskar att vara ute i skogen så att hitta motiv i stadsmiljö är inte helt naturligt för mig, samtidigt ser jag andra fotografers bilder från stadsmiljöer som är så förtrollande vackra så jag tränar mig själv att hitta min fotostil i den urbana miljön.

Objektivet jag nämnde tidigare är ett kort tele på 85 mm och är ett förnämligt porträttobjektiv så när jag lyssnade på en konsert där min hustru medverkade så kom det till användning.

När Julen var förbi och Nyårsnatten anlände så tillbringade vi den ensamma hemma i pandemins tecken. Vi åt gott och jag tog en sista kolhydrat och socker chock innan diabetesanpassad diet började.

Vi bor ganska bra med tanke på utsikt över nyårsfyrverkerier så jag prövade att fotografera dessa.

Resten av Januari har varit ganska bra, jag tränar på att sticka mig i fingret och mäta sockerhalten. Letar upp alternativ till potatis, ris och pasta. Visste ni om att man kan göra ganska mycket med Blomkål?

Jag ökar mängden promenader och inser mer och mer att jag gillar att ta bilder så förhoppningsvis håller jag diabetesen på avstånd och kan ta fler och bättre bilder.

Det var allt från mig denna gång så ha det så bra tills vi hörs och syns igen.

Jörn

Höstsemester

October 29, 2021

Hösten är så lång, så lång, så vi har fått den goda vanan att ta en veckas höstsemester.
Vi inledde veckan med en dag i skogen i Tyresta, en dag då jag också fick inviga årets födelsedagspresent från Jörn, en liten kaffebryggarmugg!

Solen sken, vinden var nästan obefintlig och humöret var på topp.

Dagen efter packade vi in fotostudion och tandborstarna i bilen och styrde västerut, mot Värmland!
Första stopp blev Karlstad och besök på Sandgrund för att njuta av Lars Lerins konst och en finfika. Efter det blev det dags för lunch och promenad på stan i lite fuktigt väder. Skvallra inte för våra ungar men vi kan ha….k.a.n. ha köpt årets första julklappar till dem när vi gick på ’stan’. 😎

När kvällen kom så letade vi oss till Jörns kusin Katarina och hennes man Anders i Ransäterstorp.
En väldigt trevlig och god kväll där vi fick prata ikapp senaste åren och, inte minst, inse att vi har en farmor & farfar ibland oss. Grattis Henrik! Och, såklart, GRATTIS Katarina & Anders.

Mätta, nöjda och glada letade vi oss till vårt natthärbärge, ett charmigt litet b&b i Olsäter. Slocknade som små barn och vaknade till en ny äventyrlig lite smågrå dag.

Vi for över skogen på en härlig grusväg (bilen var sig inte riktigt lik efter den dock….🙁…….smutsbrun) och landade vid lunchtid i Karlskoga. Där bor Jörns faster Anne-Britt och hennes man Bertil. En mycket god lunch väntade på oss, många glada skratt och fina samtal. Well, att inte ha setts på ett par år gör att det finns endel att säga.
När väl studion packades upp och det var dags att fota kan vi ju konstatera att det är tur att faster har tålamod med brorsonen när han styr och ställer.

När vi pratat klart för den här gången tackade vi för mat och sällskap och drog vidare till Nora där vi tillbringade natten.

Dagen efter promenerade vi i Nora innan det var dags att dra vidare hemåt. Men hemfärden gick via Fagersta för att få träffa Erikas föräldrar en stund. Precis lika mysigt det! Men dock har vi inga bildbevis.

Väl hemma igen blev det ett par lugna dagar för att på söndagen få besök av Erikas systrar med män. Det var väääääldigt länge sen vi sågs alla sex så det var fantastiskt roligt. Mycket prat, mat och tårta och sedan lyckades vi fånga dem alla på bild också. Kul!

Bilderna på kusin, faster och systrar finns på hemsidan bohlinsbild.com under fliken ’släkt och vänner’ som vanligt.

Efter en semestervecka var det rätt skönt att börja jobba igen. 😉
Nu får vi se när vi gör nästa fotoutflykt. Det finns släktingar kvar på lite olika håll……och även några rätt nära.

Vi ses!

Mer släkt!

October 10, 2021

Förra söndagen fick vi besök av Erikas kusin Peter och hans fru Marita. Vi bor ju inte så långt ifrån varandra men då har det ju varit ’för lätt’ så det har liksom inte blivit av förrän nu.
Som vanligt när vi träffar släktingar så blir det mycket mycket pratande. Uppdaterande av livet, vad våra respektive familjer håller på med. Så kul och trevligt!

Tillslut, när vi druckit ur kaffet och teet och smaskat på kakor var det dags att fota gästerna.
Den något stränga bilden hos första fotomodellen beror nog på fotografens domderande. ”Vrid huvudet lite åt höger”, titta framåt” ja ni fattar. 😉

Men fastnade på bild gjorde de så nu är det lite påfyllt på fliken ’Erikas släkt’ igen.

Nu får vi se vem vi träffar nästa gång, en syster, en kusin, en faster?
Vi lovar att ni kommer märka när det har hänt för då skriver vi här igen. 😃

Allt gott i oktobertiden!
Vi ses!

Morgon i hagen

August 24, 2021

Semestern är slut och jag har börjat jobba igen. Som tur var så fick jag mjukstarta, jag jobbade en dag och sedan fick jag en ledig dag.

Väderprognosen sa att det skulle bli en solig morgon så jag satte klockan dumtidigt, försov mig men kom ändå ut ganska tidigt. Dimman låg kvar och det var ännu kvar en god stund på morgonen.

Jag befann mig i Hagby och hade siktet inställt på att följa Fornslingan över hästhagarna och se om det fanns något djurliv där.

Ibland blir jag riktigt paff när verkligheten stämmer överens med förväntningarna. På just den hagen där jag hoppades på att få syn på rådjur gick ju en bock!

Det är många år sedan jag medvetet gick ut för att fotografera rådjur men smygjaktstakterna satt kvar så jag lyckades ta mig fram till en buske där jag kunde få lite skydd så inte bocken skulle sticka på en gång.

När jag väl satt mig och tagit bild på bocken som lugnt fortsatte beta så kom det även in en råget på hagen.

Både bocken och geten betade lugnt och efter en stund så lade sig bocken ner för att vila i solskenet.

Då kommer även från andra sidan hagen en till råget in för att äta frukost.

Jag satt där vid min buske och fotograferade och njöt. Det kändes extra bra eftersom jag inte störde rådjuren särskilt mycket. Efter en stund så lade sig även båda getterna sig ner och vilade.

Nu kan det mycket väl vara så att alla tre var medvetna om mig och anledningen till att de inte brydde sig så mycket om min närvaro var säkert att de är mycket vana med människor. Plus att jag bara satt stilla och inte utgjorde något hot.

Efter en stund så kände jag att nya motiv lockade så jag flyttade mig försiktigt till leden och gick varsamt i kanten på hagen förbi rådjuren.

Den enda som reagerade var bocken som reste sig och gick undan, ingen av getterna brydde sig utan låg lugnt kvar.

Nöjd med bilderna jag fått fortsatte jag på Runslingan och när jag närmade mig knutpunkten för alla tre vandringsslingorna i trakten där så skymtade jag en räv som gick över stigen långt borta.

Kul att i alla fall få se svansen på en räv också hann jag tänka innan räven dök upp igen på stigen, dessutom på väg direkt mot mig!

Det såg ut att vara en ganska ung räv som inte reagerade på varken åsynen av en stillastående man eller klickandet från kameran.

Räven vek dock av åt sidan där den verkade höra något mera ätbart än en seg naturfotograf.

Här stod den en stund och lyssnade, tog sedan två riktiga rävsprång ner i det höga gräset. Allt blev stilla så jag antar att den fick sig frukost på en sork eller dylikt.

Jag lämnade räven åt sina morgonbestyr och fortsatte bortåt storskogen men fångade ett spindelnät på sista delen av hagen.

Väl inne i skogen så åt jag frukost och gjorde ett försök att fånga storskogens själ.

På vägen hem tillbaka över hagarna så lyste de här blommorna med sin blåaktiga färg, jag vet tyvärr inte vad det är för blomma så ni får försöka njuta av den utan artklassificering.

Och som avslutning på en mycket givande morgon bland rådjur, rävar och hästbajs så satt den här avdankade blåvingen som ett sista minne av sommaren.

Tack till er som läser vår blogg och ha en underbar höst.

Vi syns!

Fjälläventyrets avslutning

August 17, 2021

Nu har det gått ett par veckor sedan vi var i fjällen, det går som bekant fort när det är roligt.
Veckan avslutades lika härligt som den började, men fredagen bjöd på friska vindar med lite kuling-styrka.

Men upp på Jakobshöjden kom vi, både människor och hundar men en solhatt i motvind gör ju inte någon direkt vacker…….som synes. Nåja, blåsigt men härligt var det.

På lördagen lämnade den yngre generationen fjällvärlden och for hemåt igen. De äldre fick en dag på tu man hand och valde då att gå en bit efter Nipfjället.
Dagen var lite svalare än tidigare och lagom tills raststugan nåddes kom regnet, mycket välplanerat…..eller om det var tur.
När vi vände hemåt igen gick vi ca en kilometer i lätt regn innan vi kunde ta av regnkläderna igen.

Renarna var hela tiden i närheten men på behörigt avstånd. Och vi njöt i fulla drag av stillheten den här dagen och tystnaden……..och fikat. Ljuvligt!

En härlig dag (om än lite tom och ensam utan ungar och hundar) helt enkelt där vi nästan hela tiden var övervakade av Städjan.

Många fler bilder från hela veckan finns på fliken ‘Fjällsemester Idre 2021’ på vår hemsida, bohlinsbild.com. Idrefjäll och Grövelsjön var trevliga bekantskaper i sommartid. Nu får vi minnas och njuta av den här veckan och sen får vi sakta börja fundera över nästa sommar och var vi kan tänkas hamna då.
Vi ses!

Säg hej till släkten

August 07, 2021

Efter att ha varit i norra Mellansverige (fler bilder kommer) så drog vi i onsdags ner till de södra utposterna med målet att träffa släktingar för prat och fotografering. 😃

Första stopp blev Lund. Där finns Erikas moster Birgitta(Gitta) och kusin John. Senast vi sågs var……..för länge sen….. men himmel så kul det var att ses igen. Prat, prat, prat blandat med goa räkmackor, kaffe och så lite fotande och lite mera prat. För att avslutas med schysst bilguidening till bästa parkeringen i förhållande till hotellet. Snacka om toppen-service! När vi väl dejtade våra kuddar hade jag (Erika) väldigt svår att somna men till sist vann John blund.

Han är en tuff fotograf, det går inte att sitta som man vill inte.

”Sitt så, vrid på huvudet så, titta åt……..”

I torsdags strosade vi först en stund i Lund för att sedan ägna eftermiddagen åt Malmö. En liten orgelvisning hanns med innan det var dags att träffa Erikas kusin Mattias. Det är ju ’bara’ sisådär 15 år sen sist så vi känner ju iallafall igen varandra fortfarande. Lika kul och trevligt här. Att få prata ikapp lite om livet och våra familjer. Nej det går såklart inte på en timme men det är en bit på väg och inte minst är det galet kul att få ses på riktigt och inte bara i sociala medier. (Ja, vi håller avstånd!)

Efter en god natts sömn, jo nu var vi båda så uttröttade att vi bara slocknade när vi la oss, så var det dags att styra bilen norrut igen. Då passerar vi ju metropolen Tranås där Erikas faster Margareta(Maggan) bor. Dags för ett stopp……..fast vi kom ju mitt i fotbollen, och faster är kollar sport så då gjorde vi det med. 😃

Maggan har vi träffat i Täby kyrka vid ett par tillfällen de senaste åren, mycket roligt! Men det finns ändå massor att prata om, skratta åt och fundera över.
Är man gäst hos Maggan blir det fika med hembakat och hon kan baka! Vi gjorde heder åt kakfatet och åt av alla sorter! Självklart! Och nej, inga bilder finns på det för fokus var att äta.
Så gott och så trevligt och så mycket prat! Och tillslut blev det fotodags.

Vi är så glada för alla möten med våra släktingar. Det är så roligt att få ses en stund, kanske dröjer det långt till nästa gång men nu är stigen ändå upptrampad igen.
Stort TACK att ni tog emot oss de här dagarna. Vi kände oss så välkomna och njöt av varenda minut tillsammans med er alla.

Porträtten hittar ni som vanligt här på hemsidan, denna gång är det alltså påfyllt under fliken ’Erikas släkt’.

Lev väl i sensommaren så hörs vi snart igen.

Vi ses!